Fråga!

Frågor och svar 5
Vi gör det! Vi kör en frågestund! Vi hjälper varandra med svar i kommentarsfältet om vi har några tips osv! Fråga vad ni vill! Ingen fråga är för jobbig, för djup, för trist, för konstig, för onormal, för normal, för pinsam. Do it! Do it! Har ju ändå fått lite önskningar från er om att jag ska dra igång en sån här, så nu förväntar jag mig mängder, MÄNGDER med frågor. Hehe.

Knull och ord

Känslor, Nätter, Sex, Tinder 1
Vi hade jättemysigt ihop i natt, jag och den långa feministen. Han kom hem till mig strax innan midnatt och vi låg i min säng och pratade. Säkert i en timma. Sedan släckte jag ljuset, vi tog av oss kläderna, och kröp ner under täcket. Sedan tog jag ett lugnt grepp om hans huvud och kysste honom. I slow motion. Allt gick långsamt. Lugnt. Ostressat och harmoniskt. Sedan knullade vi rätt djuriskt. När jag kom och stönade högt sa han att det var väldigt sexigt. Jag valde att tro honom. Jag hann inte sova mycket. När han somnat, låg jag där klarvaken i hans famn och tänkte på Vincent. Kände mig ledsen. Kände mig uppgiven. Men glad att jag inte behövde sova ensam i natt.
 
I morse vaknade vi lite för tidigt och han tog min gitarr och spelade medan jag tog på mig kläderna. Det var riktigt mysigt, fint, enkelt. Lätt. Okomplicerat. Kanske blir detta något slags kk-relation, jag vet inte. Just nu bryr jag mig inte så mycket faktiskt.
 
På jobbet i dag har jag läst dikter och poesi. Jag har även läst igenom Vincents meddelanden en sådär tusen gånger. Jag har skrivit mycket också. Skrivit vad hjärtat känt. Försökt hitta ord på känslorna. Det är svårt. Men när man väl hittar rätt formulering, då känns det i hela kroppen. Man har träffat rätt. Man har hittat smärtpunkten och utvecklat den. Det är bra men det gör ont.

Man känner, det bränner

Svåra känslor 4
Jag försöker fokusera framåt. Ja, jag kan känna. Jag kan känna djupt och äkta och innerligt och starkt. Det kan vara bra. Det gör ju mitt liv så fantastiskt, men också smällarna så jävla hårda. För en vecka sedan kände jag ju inte alls någonting för den här killen, och hade ingen aning om hur stor betydelse han för en stund skulle ha för mig. Vilket får mig att tänka att det finns säkerligen fler människor som kan få mig att känna så här. Fler människor inne i framtiden. Fler killar (känner mig väldigt straight just nu) som kommer få mig att känna mig förälskad. Just nu känns det ju helt omöjligt, men rent logiskt så är det väl en möjlighet. 
 
Kort sagt; jag smsade honom. Han svarade. Jag frågade om vi kan ses i veckan. Han svarade att han nyss kommit ur ett förhållande och inte är redo att börja träffa någon nu, "vill vara ärlig för tycker du är en sjukt skön och rolig människa!". Jag förstår ju, och jag VILL så gärna acceptera det. Men mitt huvud går igenom ALLT som jag kan ha gjort fel. Var jag inte tillräckligt snygg naken, sa jag något dumt, hade inte han också askul när vi var med varandra? Trivdes han inte tillräckligt mycket? Vad behöver jag göra för att få honom att vilja träffa mig igen? Uppenbarligen kändes det ju inte lika fantastiskt för honom.
 
Ja alltså jag fattar ju att det bara är att ge upp. 
 
Det svider bara så fett jävla kukmycket.
 
 
 
Ikväll kommer en kille hit och ska sova över. Han den där långa tatuerade feministen som var här i fredags. Det ska bli mysigt. Vi kanske kan prata lite. Jag vet inte. Han verkar vettig i alla fall. En person man kan träffa flera gånger. Vi hade bestämt detta sedan innan, så det är inte (bara) för att det kommer vara svårt för mig att sova ensam inatt. 
 
Det finns säkert mängder med folk som dömer mig för mitt beteende. Men vad jag än gör så blir jag bestraffad. "Du är för kräsen", "du borde ge fler en chans", "du borde släppa in folk lättare", "du borde inte ha så höga krav". "Du släpper in folk för lätt", "du borde sålla bättre", "du letar på fel ställen","du borde inte ligga på första dejten", "du får skylla dig själv om du gör dig så sårbar". "Inte alla män". "Vad hade du förväntat dig, alla killar är ju så". "Du borde inte lägga så mycket fokus på en och samma person, då blir du för besatt och fast". "Du borde inte dejta flera samtidigt". Om du är seriös så visa det, ligg inte med andra, men förvänta dig ingenting tillbaka av den andre. Ni har ju inte lovat varandra något. Hur kan du bli så ledsen? Vad förväntade du dig?
 
Jag KAN inte hjälpa hur jag känner. Jag SKA inte behöva förneka någon känsla. Tack för att ni här inne förstår det, och stöttar mina känslor. Vare sig det är tomhet, hat, hjärtesorg eller livskärlek. Eller cynism. En vacker dag hittar jag ju någon som tar bort dom känslorna. Och nästa dag kommer samma person att få mig hata livet. Men det är väl så det ser ut när man har så lätt till att bli förälskad och förlorad i någon annan.
 
 
 
MÅSTE ta detta med lite humor, annars kommer jag dö av smärta. Bilden nedan beskriver hur långt jag kommer på vägen till besvarad kärlek:

 
 
Till top